11052016-DSC_0164Ännu en dag är snart till ända. Och en ganska produktiv sådan.

En stor del av dagen gick åt att klyva ved. Vår granne har en rejäl vedklyv så med hans hjälp blev vi klara på några timmar. Nu har vi mer ved än för ett år sedan, trots att vi eldade en del i vinter.

Eftermiddagen spenderade Madeleine med att stapla veden i vår vedbod och jag anlade ett nytt land som vi senare skall så spenat eller bönor i. På framsidan planterade jag lite blandade blomsterlökar dessutom, får se om de har tillräckligt med sol där för att må bra. Dessutom hann jag med att sätta en planta grönmynta som jag fick av en annan snäll granne. Vilken fröjd!

11052016-DSC_0182Kroppen mår annorlunda när man jobbat ute hela dagen. Något händer när det är jorden snarare än datorn man arbetar med. Kanske har det att göra med att jorden man rör vid känns mer direkt och verkligt än epost och worddokument?

Undra om det finns något evolutionärt över det också? Att miljoner år av fysiskt arbete i naturen har satt sina spår? Jag tänker att det är inte speciellt många år som en väldigt stor del av de arbetsföra använder sin förmåga att tänka för att göra sitt dagsverke. Det är klart att författare och konstnärer och politiker och med faslig massa andra har sysslat med det ett tag. Men säg för två hundra år sedan. Då var det nog inte så många som fick bröd på bordet för att de satt och klurade mest om hela dagarna. Samtidigt är det väldigt många hundra år som vi människan har använt kroppen dagligen för att få saker gjorda. För att få mat och så. Så kanske finns någon belöningsmekanism där som handlar om jord under naglarna? Fast nog inte. Antagligen är det en felaktig, förenklad och romantiserad bild över varför jag är trött och nöjd efter dagens dagsverke.

Imorgon blir det golvläggning en stor del av dagen. Så då kan jag nog inte skylla på evolutionen om jag är glad och nöjd på kvällen, för att nöjdheten från att lägga golv kommer nog inte från generna jag fått från herr Cro-Magnon.Anläggande av nytt grönsaksland